“Food chains are quite complicated” : A phenomenographic study about how younger pupils can express themselves about ecological relationships

Syftet med studien var att synliggöra på vilka olika sätt yngre elever kan uttrycka sin förståelse för ekologiska samband. Studien avgränsas till ett specifikt ekologiskt samband, näringskedjor. Syftet inbegriper också den eventuella betydelse ett annat modersmål kunde ha för en elevs sätt att uttrycka sig. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och det sociokulturella perspektivet. I denna kvalitativa studien, som har en fenomenografisk ansats, intervjuades åtta elever i grupp. Fyra av dessa elever hade annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med hjälp av ljudinspelade intervjuer och kompletterades med anteckningar. Resultatet resulterade i tre kategorier som representerade olika sätt att uttrycka sig om näringskedjor. Kategorierna var Förståelse för näringskedjor genom antropomorfistiskt språkbruk, Förståelse för näringskedjor genom ett ändamålstänkande och Förståelse för näringskedjor som en helhet. När eleverna uttryckte sig genom antropomorfistiskt språkbruk gav de djur och växter mänsklig karaktär och det fanns en emotionell koppling till dem. Ett ändamålstänkande innefattar uttalanden där djuren har en överordnad roll i näringskedjan. Eleverna kunde också uttrycka en mer komplex innebörd av begreppet näringskedja och applicera det i olika sammanhang. Kategoriseringen användes som grund för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat för den andra forskningsfrågan påvisade inga större skillnader mellan hur elever med annat modersmål än svenska uttryckte sig om näringskedjor jämfört med de elever vars modersmål var svenska. Slutligen diskuteras resultaten i förhållande till naturorienterande ämnena och gör kopplingar till sociokulturella perspektivet.